fredag 3 januari 2014

Grattis på födelsedagen Daisaku Ikeda

Grattis på födelsedagen Daisaku Ikeda som igår fyllde 86 år 2/1 2014

Daisaku Ikeda är hedersordförande i Soka Gakkai International . När det gäller att formulera buddismens tidslösa ideal är Daisaku Ikeda moderna formulering av Nichiren Daishonins Buddism oöverträffad. Hans uppmuntrade stärker dagligen miljontals Buddister världen över, och hans produktiva författarskap talar för sig själv. Stor tacksamhet och kärlek till Sensei! Läs mer:www.sgi.org

söndag 24 november 2013

Lotus sutrans vördade titel (daimoku)

Nichiren, följare av den store läraren Dengyô


Nam-myoho-renge-kyo

Fråga: Är det möjligt, utan att förstå innebörden av Lotus sutra. Att chanta de fem eller sju tecken i Nam-myoho-renge-kyo. En gång om dagen, en gång i månaden, eller helt enkelt en gång om året, en gång varje decenium, eller bara en gång i livet, för att undvika bli indragen i vare sig enklare eller allvarligare onda handlingar, att undvika falla till de fyra onda vägarna, och istället eventuellt nå stadiet av icke-återvändande?
Svar: Ja, det är det.

Fråga: Du kan prata om eld, men så länge du inte sätter handen i elden så bränner du dig inte. Du kan säga "vatten, vatten" men så länge du inte dricker kan du inte släcka din törst, hur är det då möjligt att chanta daimoku - Nam-myoho-renge-kyo utan att förstå vad det betyder och komma undan ifrån onda vägar i världen?
Svar: Det sägs att om man spelar på en koto harpa strängad med en sena ifrån ett lejon så snäpper alla de andra strängarna. Som att höra orden "inlagd gurka" får det att vattnas i munnen. Till och med i vardagslivet finns sådana under, så  hur mycket större är då inte de underverk ifrån Lotus sutran. 

Vi har hört talas om papegojor som bara genom att ha kvittrat namnen på de fyra ädla sanningarna ifrån Hinyana skolan lyckades att återfödas i himlen, och om de män som med förtjänst av sin respekt för de tre juvelerna undkom att sväljas i jättefiskens gap. Hur mycket effektivare är Lotus sutrans vördade titel, som är självaste hjärtat av alla Buddas åttiofyratusen heliga läror? 
Lotus sutran, vari Budda själv ärligt avfärdar alla ändamålsenliga hjälpmedel, säger att alla kan "vinna inträde genom tron allena".
Och Nirvana sutran som Budda predikade i en lund av salträd den sista dagen av sitt liv säger, "även om det finns otaliga metoder som leder till upplysning, om man lär sig att praktisera tro, så innefattar det alla dessa" Sålunda är tro det grundläggande kravet för att träda in på Buddas väg. Av de femtio två stycken Bodhisattva stadierna. Är de tio första stadien som handlar om tro, de som är grundläggande, och det allra första av dessa tio stadier, är det som handlar om att väcka upp den rena tron. Även de som saknar kunskap om buddismen, som innehar tro, även de som är trögtänkta, är att räkna som personer med korrekta åsikter. Men även den som besitter ett visst mått av kunskap om buddismen, som saknar tro, bör anses vara en förtalare, och icchantika vilket avser personer med en oförbätterlig misstro. 
Munken Sunakshatra följde alla tvåhundrafemtio levnadsregler, bemästrade meditationens fyra stadier, och var lärd i alla buddismen tolv korgar av skrifter. Medans Devadatta memoriserade alla sextio tusen till antal av de icke-buddistiska lärorna, alla åttiotusen till antal av de buddistiska lärorna, samt kunde manifestera arton mirakulösa krafter med bara sin kropp. Och ändå är det sagt att dessa män, eftersom de hade kunskap men saknade tro, sitter i det stora citadellet i de ständiga plågornas helvete. Mahakashyapa och Shariputra å andra sidan besatt mindre av kunskap men hade tro, Budda förutsedde följdaktligen att de båda skulle bli 'de så gångne' Klart Ljus respektive Blomsterljus, Budda sade "Dem som hyser tvivel och misslyckas med att tro, kommer omedelbart att falla in på de onda vägar". Dessa ord hänvisar till dem som har kunskap men saknar tro. Ändå frågar sig samtidens lärda "hur det är möjligt helt enkelt att chanta Nam-myoho-renge-kyo med tro, men utan kunskap, att undkomma de onda vägar?" Om vi accepterar orden ifrån sutran, så kan dessa lärda knappt själva undvika att falla ner i citadellet i de ständiga plågornas helvete. Således kan vi se att de som saknar kunskap, så länge de chantar Nam-myoho-renge-kyo, kan undvika onda vägar. Det är som hur lotusblommor vänder sig efter solen, trots att lotusen inte har något eget sinne som styr den, eller hur groblad växer av åskans muller, även fast växten saknar öron att höra med. Det sägs att om du binder en bit levande noshörningshorn vid din kropp, och närmar dig vatten, kommer vattnet inte att komma nära dig inom fem meters avstånd. Det sägs också att om ett löv ifrån sandelträdet vecklas ut så kan den motbjudande lukten ifrån erandaträden avslägsnas över ett avstånd på fyrtio mil. I detta fall, så kan våra onda handlingar liknas vid erandaträden eller vattnet, och Lotus sutrans vördade titel kan liknas vid noshörningens horn eller sandelträdets löv. Diamanter är så hårda att nästan inget annat material kan tränga igenom, och ändå kan de täljas med fårhorn eller sköldpaddskal. Fikusträdets grenar är så kraftiga att de allra största fåglarna kan slå sig ner på dem, ändå är de sårbara för skräddarknott, som är så små att de nästan kan bygga bo på en myggas ögonfransar, här är våra onda handlingar likartade diamanten eller fikusträdet, och Lotus sutrans vördade titel är som fårhorn eller skräddarknott. En bärnsten drar till sig damm och en magnet drar till sig metallpartiklar, så är våra onda handlingar som damm eller metall, och Lotus sutrans daimoku är som en bärnsten eller magnet. När vi tänker över dessa [paralleller, så kan vi se varför] vi alltid ska chanta Nam-myoho-renge-kyo. I Lotus sutrans första volym står det skrivet, "Igenom oöverskådeliga, oräkneliga tidsrymder är det sällsynt att höra talas om lagen". Och den femte volymen säger, "När det gäller Lotus sutra, så finns ett omätligt antal länder där aldrig nån hört talas om dess namn". Således är det en extremt sällsynt sak att höra talas om Lotus sutrans namn. Även när Budda Sushānta och Budda Många Skatter gjorde sitt framträdande i världen, så uttrade de inte ens så mycket som namnet av Lotus sutran. Och även fast 'den så gångne' Shakyamuni Budda gjorde sin tillkomst uttryckligen för predika Lotus sutran, så höll han namnet på sutran hemligt, och nämde det aldrig över period av fyrtiotvå år. Det var först när fyllt sjuttiotvå år som han började att intona Myoho-renge-kyo, sutrans daimoku. Men folket i fjärran länder som Kina och Japan fick inte höra om det på den tiden. Det gick tusen år innan Kina fick höra så mycket som namnet på sutran och ytterligare 350 år innan det hördes i Japan. Sålunda, att möta sutran är lika ovanligt som blommandet av udumbaras blommor, vilket inträffar en gång var tretusende år, eller att den enögde havsskölpaddan, stöter huvudet på ett flytande ved sandelträ, vilket bara en inträffar en gång inom oändligt, gränslösa tidsrymder. Tänk er att man skulle placera en nål vid jordens mitt, och kasta ner små senapsfrön från den store kungen Brahmas palats i himlen. Det är större chans att ett senapsfrö spetsar nålen, än att möta Lotus sutrans vördade titel. Eller anta att man skulle placera en nål upprätt på Berget Sumeru i en värld, och sedan stod på toppen av Berget Sumeru i en annan värld, på en mycket blåsig dag så är det större chans att försöka kasta ner en tråd så att den når fram till den andra världens berg och passerar genom nålsögat. Det är större chans att trä en nål på detta vis än att möta Lotus sutrans vördade titel. Därför, när du chantar Lotus sutrans daimoku, bör du vara medveten om att det en större fröjd än för en blindfödd att få synen, och se sin mor och far, och något mer ovanligt än för en man som varit fångatagen av en mäktig fiende, att släppas fri och att återse sin fru och barn. 

Fråga: Vilka skriftliga bevis finns det till stöd för praktiken att endast chanta Lotus sutrans daimoku? 
Svar: I åttonde volymen av Lotus sutran av den underbara lagen står det att den som erkänner och upprätthåller blott namnet på Lotus sutran kommer att ånjuta omätligt av god lycka. Lotus sutran av den Riktiga lagen säger att, den som hör talas om denna sutra, samt proklamerar och omfamnar dess titel kommer att erhålla oändligt med förtjänster. Också den kompletterande Lotusen av den underbara lagen säger att den som accepterar och upprätthåller namnet på Lotus sutran kommer att åtnjuta omätlig lycka i framtiden. Dessa påståenden visar att lyckan som erhålls av att endast chanta Lotus sutrans titel står bortom all räkning. Att acceptera, upprätthålla, läsa, recitera, att glädjas åt och skydda alla åtta volymer och tjugoåtta kapitel av Lotus sutran kallas för den omfattande uppgiften. Att acceptera, upprätthålla, glädjas åt och skydda Kapitlet "Ändamålsenliga medel" samt Kapitlet "Den så gångnes livslängd" kallas för den förenklade uppgiften. Att helt enkelt chanta de fyra fraser som utgör daimoku, och att skydda andra som gör det, är vad som kallas den väsentliga uppgiften. Således bland dessa tre metoder, omfattande, förenklade, och den huvudsakliga är det daimoku som definieras som den väsentliga uppgiften. 

Fråga: Hur stora är de välsignelser som ryms inom de fem tecknen Myoho-renge-kyo?
Svar: Den stora oceanen rymmer alla de floder som mynnar ut i den, den stora jorden rymmer alla kännande varelser och icke-kännande saker, den juvel som beviljar önskningar är i stånd att regna ner otaliga skatter, och den himmelska kungen Brahma styr över alla trefaldiga världar. De fem tecken i Myoho-renge-kyo är jämförbara med dessa. Allt från de nio världarna och allt från Buddas värld ryms inom dem. Låt oss först undersöka det faktum att de fem tecknen Myoho-renge-kyo rymmer alla läror inom sig. Det ena tecknet för kyô, eller "sutra" är själv kungen över alla sutror, som även omfattar alla de andra sutrorna. Budda verkade i denna världen, och predikade åttiofyra tusen heliga läror under en femtioårs period. På den tiden sägs det att den mänskliga livslängden var hundra år. Budda dog mitt i natten på den femtonde dagen i andra månaden på året med det cykliska tecknet mizunoe-saru. Därefter, under sommarens cirka nittio dagar, eller perioden från den åttonde dagen i den fjärde månaden fram till den femtonde dagen i den sjunde månaden samma år, samlades ett tusen arahanter i sammanställningshallen och fastställde alla sutrorna. Efter det, under de tusen år som var de första dagarna av lagen, spreds de olika sutrorna runt omkring Indiens fem regioner, men de nådde inte så långt som till Kina. Det var först under det femtonde året av de mellersta dagarna av lagen [1015 år efter Buddas bortgång] som de buddistiska sutrorna fördes till Kina. Detta var året med det cykliska tecknet Hinoto-u, det tionde året av Yung-p'ing eran (c.e. 67) Kejsaren Mings regering över Han-dynastin. Från den tiden fram till året med det cykliska tecknet Kanoe-uma, det artonde året i K’ai-yüan eran (c.e. 730) under kejsaren Hsüan-tsungs regering över T'ang-dynastin, sammanlagt kom 176 översättare som hade med sig 1076 sutror, arbeten om disciplin och avhandlingar innefattandes 5084 volymer förvarade i 480 skrin för rullarna. Alla dessa heliga skrifter är anhängare till själva tecknet kyô av Lotus sutran. Bland de sutror som predikades av Budda under de mer än fyrtio år som gick innan han framförde Lotus sutra, finns det en som kallas Den framstående och väldiga Blomsterkrans sutran. Denna sutra finns förvarad i drak kungens palats i tre olika versioner. Den första versionen innehåller lika många kapitel som det finns dammpartiklar i tio av de stora solsystemen. Den andra versionen innehåller 498800 verser, och den tredje versionen innehåller 100000 verser av fyrtioåtta kapitel. Förutom dessa tre versioner, finns bara mindre texter såsom versionen med åttio volymer och versionen med sextio volymer bevarade i Kina och Japan. Dessutom så finns de tidigaste Hinyana sutrorna, samt de olika Mahayana sutrorna ifrån Korrekt och Lika perioden samt Visdoms perioden. Bland de senare ägnar sanskrittexten Mahavairochana Sutra sammanlagt 30-500 verser till förklaring av mantrat avarahakha. För att inte tala om alla otaliga verser som beskriver alla utsädesstavelser, formaliter, och esoteriska instruktioner ifrån alla de ärade ena. Nirvana sutran som predikades av Budda i salträdslunden under hans sista levnadsdag, finns bevarad i Kina i en verson som endast innefattar fyrtio volymer, fast även i detta fall, har den ursprungliga sanskrittexten många fler volymer. Alla dessa olika sutror är undersåtar till Lotus sutran som är 'Den så gånge' Shakyamuni Buddas djupaste lära. Dessutom, är alla sutror som framförts av sju olika Buddor i det förflutna, samt de tusen Buddor,  och Buddor ifrån oräkneliga tidsrymder, likväl de som framförts av de alla närvarande Buddor i de tio riktningarna , alla dessa sutror är anhängare till Lotus sutran. 

Således, ur "Medicin Kung" kapitlet i Lotus sutran, så talar Budda till Bodisattvan Stjärnbild Kungsblomma, och säger, "precis som havet är främst bland alla floder, bäckar och andra vattendrag, precis som Berget Sumeru är främst bland alla berg, och precis som månen är främst bland himlakropparna, [så är också Lotus sutran främst bland alla sutror]." Den store läraren Miao-lo har skrivit i sina kommentarer om Lotus sutran "Det är den främsta av alla sutror som predikats i det förflutna, som ni predikas, eller som kommer att predikas i framtiden". 
Själva tecknet kyô rymmer alla sutror som någonsin predikats i alla världar genom rymdens tio riktningar. Det är som den juvel som uppfyller alla önskningar, och som har alla världens skatter inom sig, eller vidden av rymden som omfattar alla fenomen. Och eftersom tecknet kyô ifrån Myoho-renge-kyo är den högsta bedriften i Buddas livsverk av undervisning, så överträffar Myoho-renge-kyo likaså alla andra åttiofyratusen läror som Budda undervisade. 

Nu kommer vi fram till tecknet myô, I Lotus sutran står skrivet, "Denna sutra öppnar porten till ändamålsenliga (hjälp)medel och visar formen av sann verklighet". Den store läraren Chang-an skriver, "Myo betyder att avslöja djupet som ryms i det hemliga förrådet". Den store läraren Miao-lo skriver om detta, "Att avslöja något kallas för att öppna, därför betyder tecknet myô att öppna". Om det finns ett förråd fullt av skatter, men ingen nyckel, så går det inte heller att öppna, och om det inte går att öppna, så kan ingen heller se skatterna som finns där inuti. Budda predikade blomsterkrans sutran, fast i den så avslöjade han aldrig nyckeln för att låsa upp sutran. Under fyrtio år predikade Budda även Hinyanas Agama sutror, Korrekt och Lika, och Visdomsperioden, samt även Meditation sutran, men avslöjade aldrig deras verkliga innebörd, dörrarna förblev stängda, och därför kunde heller ingen förstå dessa sutror. Även om folk trodde att de förstod, var deras förståelse faktiskt förvrängd. Men senare predikade Budda Lotus sutran, och på så sätt öppnade han alla sutrornas förråd. Och för första gången på över fyrtio år, så fick allt folket ifrån de nio världarna, möjlighet att se de skatter som låg inuti. För att ge en liknelse, även fast det finns människor och djur, träd och växter på jorden, utan ljuset ifrån solen eller månen, så kan inte ens de med god syn urskilja dess former och färger. Det är först när solen eller månen går upp som man kan urskilja hur det egentligen ser ut. De sutror som föregick Lotus sutran var höljda i mörkret ifrån en lång natt, och Lotus sutrans väsentliga del och teoretiska del var som solen och månen. Bland boddisattvor med två friska ögon, bland de skelögda ifrån de två farkosterna, vanliga människor med sina blinda ögon, eller Icchantikas som varit blinda ifrån födseln, det fanns ingen som kunde urskilja de verkliga formerna eller färgerna med hjälp av de tidigare sutrorna. Fast när Lotus sutran predikades och månen ifrån den teoretiska undervisningen trädde fram. Först då nådde boddisattvorna med sina goda ögon upplysning, och sen nådde de skelögda ifrån de två farkosterna upplysning. Därefter fick även vanligt folk med sina blinda ögon tillbaka synen, och sen gavs till och med Icchantikas som varit blinda sedan födseln, möjlighet att etablera en relation med Lotus sutran, som försäkrade dem om att de alla en gång skulle kunna se igen. Allt detta är möjligt endast av förtjänsten ifrån tecknet myô. Det finns två stycken myô, eller mystiska principer som fastslås i Lotus sutran, den första finner vi i de fjorton första kapitlen, som utgör den teroeetiska undervisningen, och den andra finns i de sista fjorton kapitlen, vilka sammanfattar den väsentliga undervisningen. Ur en annan synvinkel finns det tjugo mystiska principer, tio i den teoretiska delen och tio i den väsentliga delen; eller så många som sextio mystiska principer, trettio i den teoretiska delen och trettio i den väsentliga, ifrån ytterligare synvinklar kan ytterligare fyrtio mystiska principer utläsas ifrån bägge delarna av sutran. Genom att lägga till dessa fyrtio principer för observation av sinnet, finner vi att tecknet myô i innehåller etthundratjugo mystiska principer, myô. En grundläggande myô, eller mystisk princip finns underliggande bakom var och ett av de 69384 tecken som ingår i Lotus sutran. Alltså omfattar Lotus sutran hela 69384 mystiska principer. I indien återges myô som sad och i Kina som miao. Myô innebär att vara fullt  utrustad, vilket i sin tur har betydelsen "perfekt och fullständigt". Varje ord och varje tecken av Lotus sutran innehåller inom sig alla de 69384 tecken som utgör sutran. För att illustrera, en droppe av det stora havet innehåller i sig vattnet ifrån alla de floder och drag som rinner ut i havet, och en endaste juvel som uppfyller alla önskningar, trots att dess storlek inte är större än ett senapsfrö, kan regna ner alla sådana sorters skatter som kan önska sig alla önskeuppfyllande juveler. För att ge ännu en liknelse, växter och träd vissnar och står nakna på hösten och vintern, men när solen skiner på våren och sommaren, lägger de fram sina grenar och lövverk, och sedan blommor och frukt. Innan Lotus sutran predikades, var människorna i de nio världarna som växter och träd på hösten och vintern. Men när Lotus sutrans tecken myô lyste över dem likt våren och sommarens sol, så blommade de ut i sin strävan efter Buddaskapet blomstrande, som blommade inom dem alla, och Buddaskapets frukter och pånyttfödelser i det rena landet framträdde. Sköts fram
Boddisattva Nagarjuna skriver i sin avhandling om den framstående Perfektionen av Visdom "[att Lotus sutran] är som den skicklige läkaren som kan kan vända gift till medicin". Detta citat förekommer i ett stycke om Perfektionen av Visdom som beskriver de inneboende förtjänsterna. Lotus sutrans tecken myô. Den store läraren Miao-lo kommenterade, myô "förmågan att bota det som tycktes vara obotligt, så kallas det för myô, eller underbart". 
I allmänhet finns det fyra kategorier av folk generellt,  som har stora svårigheter att uppnå Buddaskap eller pånyttfödelse i det rena landet. Först finner vi de som är predestinerade i de två farkosterna, sedan finner vi Icchantikas, med obotlig misstro som tredje exempel finner vi de som klamrar sig fast vid Hinyana läran om tomrummet, och sist har vi dem som baktalar lagen. Men genom Lotus sutran ges alla dessa personer, som aldrig tidigare aldrig  möjlighet att uppnå   Buddaskap. Det är därför som Lotus sutran kallas myô. 
Devadatta var äldste son till kung Dronodana och brorson till kung Shuddhodana [far till Buddha Shakyamuni], vilket gjorde honom Buddhas kusin. Han var också den äldre brodern av Buddhas lärjunge, den vördade Ānanda. Han var således en person med en hög ställning, i södra kontinenten, Jambudvīpa. Han blev lärjunge till munken Sudaya och inträdde det religiösa livet. Han lärde sig hantera de arton mirakulösa krafterna av Ānanda, och han lärde sig alla sextiotusen icke-buddistiska läror och åttio tusen buddistika läror utantill. Han iakttog de fem asketiska utövningarna och verkade nästan mer helig än Budda själv. Med avsikt att göra sig själv till en ledare som Budda, hade han mage att begå brottet att störa den buddistiska församlingen, genom att inrätta sin egen prästvigningsplattform på berget Gayashīrsha, och bjöd över Buddas lärjungar över till  sida. Han anförtrodde kronprins Ajātashatru: "Jag har för avsikt att döda Budda och bli den nya Buddha. Du måste döda din far, kungen [Bimbisara], och bli den nya kungen i hans ställe" Efter att kronprins Ajātashatru faktiskt dödat sin far, så höll Devadatta ständigt Budda under uppsikt och fick hans blod att flyta med en stor sten. Han slog också ihjäl nunnan Utpalavarnā som uppnåt Arahant-stadiet. Således hade han fullt ut begått tre av de fem dödssynderna. Därefter, med den vördade Kokālika som sin lärjunge, och med beskydd ifrån kung Ajātashatru, så började Devadatta att locka anhängare överalltifrån Indiens fem regioner, sexton stora stater, femhundra mellanstäder och tiotusen småstäder tills varenda själ som begått en, två eller tre dödssynder blivit medlemmar i hans skara. De samlade sig till honom likt alla de olika floderna samlas i det stora havet. Eller som växter och träd samlas på ett stort berg. Som de vise samlades kring Shariputra, och de med transcendentala förmågor strömmade till Maudgalyāyana, så gav sig de onda i lag med Devadatta. Det ledde till att jorden klyvdes och Devadatta kastades levande ner i helvetet av ständiga plågor, trängandes igenom en tjocklek på 168000 yoyanas till den cirkel av luft, lika kompakt som en diamant, som världen vilar på. Hans första lärjunge Kokālika föll också ner i helvetet levande, tillsammans med brahmandottern Chincha, kung Virudhaka och munken Sunakshastra. Dessutom, människorna i Indien med sina fem regioner och sexton stora stater, femhundra medelstora städer, och tiotusen småstäder, såg hur det gick till. Alla i de sex himmelska lustvärldarna, och fyra meditationshimlarna. Alla varelser ifrån både formvärlden och den formlösa världen, inklusive Brahma, Shakra, djävulkungen ifrån sjätte himlen, liksom dödskungen Yama, bevittnade deras öde. Alla varelser i hela det stora världssystemet, och alla världarna i de tio riktningarna hörde talas om detta, och kom enhälligt fram till, att även när så många ofantliga tidsrymder som det finns dammpartiklar på jorden hade passerat, skulle Devadatta och de andra ändå inte få fly ifrån det stora citadellet i helvetet av ständiga plågor, och även när den stora stenen som markerar att sådana ofantliga tidsrymder passerat skulle vara helt nernött, skulle de ändå fortsätta lida i de ständiga plågornas helvete. Hur häpnadsväckande kom då inte det kapitel i Lotus sutran om Devadatta, i vilket Shakyamuni Budda avslöjade att Devadatta varit hans egen lärare i ett tidigare liv, och förutspådde att han skulle uppnå upplysning i framtiden som 'den så gångne' under namnet Himmelsk Kung! 
Om de sutror som predikats före Lotus sutran vore sanna, så vore Lotus sutran skandalöst lögnaktig. Men om Lotus sutran är sanning, så innehåller de tidigare sutrorna de värsta av osanningar. Om Devadatta som begått tre av fem dödssynder, och utöver det gjort sig skyldig till mängder av allvarliga förbrytelser, säkert skulle uppnå Buddaskap som 'den så gångne' Himmelsk Kung, så kan det inte finnas något tvivel om att även andra förbrytare, som har begått de värsta av synder, säkerligen också kan uppnå vägen till Buddaskap. För om själva jorden kastas omkull, så skulle självklart de växter och träd som växer på den också omkullkastas. Och om en kan krossa den hårdaste sten så kan en självfallet böja de sprödaste gräs. 

 

fredag 22 november 2013

Fäns natur

Goshocitat ur Brev ifrån Sado
Letter from Sado WND1 p 302 
"Det är fäns natur att hota de svaga och frukta de starka. De samtida 
lärda från de olika skolorna är precis som dem. De föraktar en vis man utan inflytande men fruktar onda makthavare" - Nichiren Daishonin
I

Lotus sutrans hjärta


Gosho citat ifrån
"Svar till Hakiri Saburo"

"Reply to Hakiri Saburo" (WND p 410)

"Lotus sutrans hjärta är avslöjandet att vem som helst kan uppnå Buddaskap i sin nuvarande skepnad utan att ändra sin status som vanlig människa, det innebär att uppnå Buddaskap utan att förändra sin nuvarande karmiska situation " - Nichiren Daishonin

Översättning: nichirenbuddism.blogspot.com




torsdag 21 november 2013

Modet som finns inombords


Citat ifrån Gosho :
Om förföljelser som drabbar den vise (Nichiren Daishonin) Modet som finns inombords. 

(The Writings of Nichiren Daishonin Vol 1, p997  On Persecutions Befalling the Sage - Courage is found Within
Översatt till svenska av nichirenbuddism.blogspot.com

Modet som finns inombords
"Var och en av er ska uppbringa samma mod som Lejonkungen och inte ge efter inför hot från någon. Lejonkungen fruktar inga andra djur och det gör inte heller des ungar. Förtalare är som skällande rävar. Fast Nichirens anhängare är som rytande lejon." - Nichiren Daishonin



tisdag 19 november 2013

Mentor och lärjunge


Mentor och lärjunge är ett tidlöst koncept som varit oskiljaktigt ifrån buddismen sedan begynnelsen. kraftfullt som en förnekelse till förverkling i detta liv. 
Mentorn är att osjälviskt dela dela med sig och av införliva buddismens anda i enhet med lärjungen. 
I äldre buddistiska skolor finns en strikt åtskillnad mellan klerk(prästskap) och lekfolk. 
Fast i Nichiren Daishonins Buddism finns ingen som helst åtskillnad. Nichiren har dessutom själv manat oss i Goshon "I framtiden skall det råda fullkomlig jämlikhet mellan mina lärjungar". 
Nichiren Daishonins eviga ideal är Lotus sutrans hjärta. I Lotus sutran förklarar Budda själv att det inte finns nån som helst åtskillnad mellan präster och lekfolk när det kommer till verkligt Buddaskap. Den mystiska lagen är fullständigt impartisk och naturlig. Den eviga Budda som lärdes i Lotus sutran Kapitel 16 Nyorai Juryo Hon avslöjar Budda för första gången sin verkliga advent. Buddas eviga önskan är att alla snart ska bli fullkomligt upplysta.
När vi praktiserar buddism på rätt sätt så införlivar vi dess obegränsade kraft i våra egna liv. Det är inte svårt att börja praktisera buddism. Fast samtidigt är den buddistiska läran oändligt djup, fantastiskt komplex och svår att förstå. Därför är det nödvändigt med kvalificerade lärare som kan veckla ut och gjuta liv i de olika begreppen. I buddismen finns även en princip att vi själva måste lära andra om buddismen. När vi undervisar andra måste vi försäkra oss om att vi har stöd ifrån den mystiska lagen och Nichiren Daishonins anda. 
   Den Eviga Budda
Nichiren Daishonin (1222-1282) levde i medeltidens feudala Japan. Det var en orolig tid märkt av fattigdom, naturkatastrofer, invasioner och strider. 
Nichiren var mycket kritisk mot sin tids religiösa etablissemang. Han ansåg att de buddistiska skolor som vunnit makthavarnas gunst i själva verket hade svikit buddismens ideal och var oförmögna att erbjuda folket vare sig hopp eller räddning. Nichiren kom ifrån en enkel fiskare familj. Vid elvaårs ålder fick han lov att påbörja sina buddistiska studier vid ett Tendai kloster i närheten av sin hembygd. Vid 16 års ålders blev han officiellt ordinerad som munk. 
Nichiren Daishonin växte upp och studerade  i en tid när den stora massan i sin nöd nästan helt förlorat tron på den traditionella buddismen. Istället valde vanligt och enkelt folk vid denna tid hellre att sätta sin tro till att återfödas i det eviga ljusets paradis efter döden. Även Nichiren studerade amidismen (rena landet) en period. Dock så var han mycket kritisk till sin tids religiösa etablissemang och ifrån början särskilt det rena landets skolans löfte om paradiset efter döden till de hopplösa massorna. Vilket han menade utgjorde en avvikelse ifrån sin egen evige mentor Shakyamunis ideal. Och framför allt Lotus Sutrans löfte livsbekräftande löfte om frälsning och upplysning i detta livet.
Nichiren sviktade aldrig en tum i sin buddistiska tro. Han studerade tröttlöst alla de buddistiska sutrorna och kom fram till slutsatsen att Lotus Sutran är själva kulminationen av Buddas upplyssning. Och innehåller den högsta undervisningen.
Lotus sutran är av de mest älskade och vördade Mahayana sutrorna. Dess huvudsakliga innehåll predikades av Shakyamuni Budda vid tiden av hans sista åtta levnadsår. Lotus sutran är exceptionell eftersom Shakyamuni avslöjar att han hittils endast undervisat via ändamålsenliga hjälpmedel. Och att de provisoriska lärorna varit hans egen förberedande undervisning och utövan. 
   Daisaku Ikeda
Soka Gakkai Internationals hedersordförande Daisaku Ikeda. För miljoner buddister världen över är han både en beundrad och uppskattad mentor. 
Soka Gakkais tre första presidenter  Tsunessaburo Makiguchi, Josei Toda, Daisaku Ikeda
De tre första presidenterna är tre exceptionellt lysande exempel på framgång med den eviga mentor och lärjunge andan.